Att landa i det nya

Det har varit dagar på hög varv sedan i måndags.

Jag har nu kunnat ta in allt det nya i mitt liv, allt som kommer.
Jag håller på att landa. Hitta mig igen.
Det känns bra.

Samtidigt, det vet jag: det är bara början.
Så mycket är oklart. Och förblir sådant ännu ett bra tag.

Vi är inte där ännu, bakom träden skymtar dock nya utsikter

För mig funkar bäst om jag kan bearbeta saker genom att agera. Det blir lättare för mig. På så sätt får jag bättre koll på läget, kan strukturera upp tankar och känslor och omsätta dem i praktiken.
Annars har jag tendens att gå vilse i mina egna tankar.
Jag håller på att utveckla någon sorts handlingsplan i samarbete med min partner i det hela.
Vi har insett att vi har nästan identiska tankar och känslor inför det som komma skall. Det är en stor lättnad.
Just nu behöver vi detta väldigt mycket, att veta att man kan lita på varandra.

Polvändning

Ibland blir det så att det händer något som får vår värld att stanna. Livet vänds uppoch ner under av en enda sekund. Vi andas in, och när vi sedan andas ut så möts luften från våra lungor en helt ny verklighet.

Igår var en sådan dag för mig. Polvändning.
Mitt liv löper en ny bana nu.

Detta innebär väldigt många förändringar.

Många tankar väcktes, stora förväntningar, men även stor oro. För framtiden, för ansvaret, för riskerna.

Glädje och stolthet.

Ett svart-vitt läge, antingen eller, det får bära eller brista.

Nu. Eller aldrig.

Beslutet är nu fattat, det gör saken enklare.

För det är bara att sikta framåt, ta den nya kursen.

Det bästa är att jag inte seglar själv utan har världens finaste personer brevid mig.
Med samma mål och samma värderingar tar vi oss fram mot ett nytt land...

Elektromyografi

I morse var det dags för ännu en neurofysiologisk undersökning, nämligen EMG, elektromyografi. Förra veckan, under neurografi, fick man elektiska stötar som gör att man får lite brännande känsla eller så drar sig olika kroppsdelar samman och man t. ex. sparkar utan att man gör det med viljan på rikigt.
Elektromyografi går ut att undersöka mer djupgående musklernas funktion, därför får man långa nål instuckna i olika muskler och sen får man röra på viss kroppsdel.

Elektrisk ström är ju så fascinerande. Den finns ju i våra kroppar, får oss att fungera!

Det gör lite ont när man rör på t.ex. foten med en nål mitt i vaden, och det svider fortfarande, men hela undersökningen tycker jag är väldigt lärorik!

Berättelsen om Pi

Internet är nere så det blir inte mycket med blogginlägg.

Igår var vi i alla fall på bio och såg Berättelsen om Pi, en film jag haft stora förväntningar på.
Jag älskar romanen av Yann Martel och kunde inte riktigt få den ihop med en film.

Men jag älskar Ang Lees filmer också, och jag litade på att han kan...
Och det gör han, minsann...

Bilden från svd.se

Innan bion tog jag och min vän en snabb middag på stan, det blev massor med älskade avokado!

Jag fick även tipset om att göra "mjölk" på solrosfrön och sesamfrön.

Jag tål fortfarande ingen mjölk och håller på att laborera med olika ersättningar, blir lite tråkigt i längden med havredryck, och soja tål jag inte alls.

Så, till helgen ska jag och sambon fixa lite egen mjölktillverkning! Får se hur gott det blir!

Glada nyheter

Min kära, kära vän. Nu väntar du ditt efterlängtade barn!
Jag är så glad för din skull!
Tanken på din lycka gör mig så varm om hjärtat!

Till våren, när gullvivorna kommer i blom, då blir du inte längre själv här!

Cold & beautiful

Fortimel latte

Jag har fått ett tips från Cecilia om att värma upp en näringsdryck med cappuccinosmak och dricka den som latte, men mitt försök att göra så har inte blivit så bra.

Det gick bra att värma den och, den luktade alldeles underbart som en fin latte, men den är fortfarande helt trögflytande och liknar inte en latte. Snarare latte-sås. Latte-mousse.
Att späda den med vatten, skulle det vara något? Fast tanken med dryckerna är ju att de ska ge mest energi i minsta volym?
Har någon kanske andra tips på hur man kan variera?
Alla tips välkomna!

Äntligen

Nu har jag fått igenom beställning på neutrala näringsdrycker!
Äntligen!
Aldrig mer söta smaker :-/
Mår tyvärr så dålig att jag inte kan bli glad på riktigt,
men det kommer!

Fattar inte

varför är jag sjuk igen nu?
har tagit all min medicin?
hållit mig till anvisningar
försökt att äta bra (förutom under julen)
vila och sova
fan också

Din systers syster

Your sister's sister är bara så otroligt bra.
En sådan klok film.
Älskar den!

Att förstå sin kropp

Kan inte riktigt få grepp om allt det där. Om Crohns sjukdom. Och om hur kroppen fungerar.
Det var inte roligt igår, med cystoskopin och allt vad det innebär, men det är ingen stor grej, jag överlevde. Och det var ingenting som stod i något direkt samband med tarmsjukdomen i sig. Om  inte...
Idag har inte varit en bra dag. Det har varit en mycket Crohns-alike dag. Mina leder gör ont, något drar i dem, river isär och klämmer ihop. Som osynliga armband som dras ihop, hårdare och hårdare.


Vet inte vad jag ska tro, om det nu finns ett samband med gårdagen.


Faktum är att jag bara vill ta en paus, från det ena och det andra.
Från smärtan, både här och där.
Även om jag vet att det inte handlar om rättvisa i livet, så känns det orättvist trots allt.

Efter cystoskopi

Undersökningen av min urinblåsa gick bra. Läkaren förde in en slang med en kamera och på så sätt kunde man titta på urinblåsan inifrån. Det positiva enligt läkaren var att det inte blivit sämre därinne sedan förra undersökningen. Ändå var han tvungen att ta prover från några ställen som inte var bra, bara för att gå säker.

Precis som förut. Och precis som förut blir det mycket blod nu efteråt, och mycket springande på toa, var femte minut cirka.

Jag hann dock jobba lite innan bedövningen släppte helt, sedan var det bara att gå hem.

Jag känner mig kissnödig jämt, och det är bra om jag dricker mycket, och kissar så ofta som det bara går, detta för att rensa blåsan...

Men. Det gör bara förjävligt ont. Varje gång jag är på toa är jag nära att kräkas av smärta. Att skrika hjälper lite, är glad att ingen hör mig i alla fall. Jag måste tvinga mig varje gång, skulle helst vilja slippa smärtan, men det finns inget alternativ.

Jag har varit om det flera gånger förut och vet att det blir bättre efter ett par dagar. Så det är bara att hålla ut.

Trettondag jul

Även söndag har blivit en härlig utedag med promenad i... regnet. Och halka på vägarna.
Lite oväntat med plusgrader så här i januari men vem bryr sig egentligen.

Eftermiddagen var däremot packad med saker jag ville hinna med innan en ny jobbvecka. Det är så att jag inte orkar med något de dagar ja jobbar och så måste jag fixa det under helgen. Särskilt om jag blir ensam till veckan som nu. Det är en hel del saker här på gården plus sådant som att tvätta och handla.

Då värmen är nere så blev det även att ta in mer ved från vedboden. Allt sådant är egentligen sysslor jag tycker om, typ gårdsarbete, men just nu blir det mest obehagligt eftersom orken lyser med sin frånvaro.

Redan för ett tag sedan gjorde jag om rutinerna här hemma för att anpassa dem till det aktuella läget  på grund av min sjukdom. Och som sagt, det var allt annat än lätt att låta bli med t.ex. städningen (blir ungefär varannan helg numera), jag har alltid tyckt om att ha det fint och rent hemma. Men så småningom har jag dragit ner på krav jag själv sätter upp. Man får prioritera andra saker helt enkelt.


P-plåstret sitter fortfarande. Helt emot vad jag förväntade mig (eller befarade). Jag känner fortfarande av stället var det sitter, ibland blir det lite obehagligt. Igår kväll började det till och med klia och jag hade lust att bara ta bort det. Sen duschade jag och var orolig om plåstret verkligen klarar av det, men det var ingen fara. Har till och med konstaterat att det känns bättre efter duschen - plåstret känns nästan som lite mjukare och kliar inte.

Jag tror att jag så småningom kommer att lugna ner mig, just nu känns det helt nytt för mig, därav alla tankar och fokus på en sådan småsak :-) Som jag känner mig själv så kommer jag snart att börja oroa mig om jag kommer att kunna ta bort plåstret nästa fredag, om det nu sitter så bra!
Men jag är glad i alla fall, för det är betydligt enklare för mig att ha koll på ett plåster på armen än att vara säker om p-piller hinner tas upp innan jag får diarré.


I morgon ska jag till sjukhuset för en kontrollundersökning av min urinblåsa. Jag har en skada där från tidigare, vilket gör att blåsan inte fungerar som den ska och blöder mycket då och då. Jag är tvungen att använda s.k. RIK för att tömma blåsan och får kolla upp den regelbundet. Men det blir säkert helt okej.

Fin lördag

Det har varit en underbar lördag. Med en fin promenad, genom skogen och ute på sjön. Oavsett hur kass jag är så blir jag bara glad en sådan dag ute i naturen.

Första dagen med p-plåster jag klistrade på igår kväll. jag känner plåstret hela tiden där det sitter på huden, inget direkt obehagligt, men känslan finns. I morse var jag orolig att plåstret gått av under natten, men det satt bra. Är som sagt förs yr a gången jag använder sådant och det blir lite ovanligt för mig. Jag känner mig även lite tveksam att det verkligen kommer att funka, utan piller alltså. Det är dumt jag vet, men det känns så.

Ny vecka, nytt år, nya tag

Nu är årets första jobbvecka avklarad och jag ser fram emot helgen, även om den börjar med huvudvärk och kallt hus - värmen är inte igång och kylfirman har fortfarande jullov.

Från och med årsskifte jobbar jag nu 75%. Tyvärr orkar jag inte med mer jobb just nu, den reducerade arbetstiden är jobbig även den, men jag vill göra allt i min makt för att jobba åtminstone delvis. Visst har det varit tufft, känner av hur mycket det krävs att hålla igång min kropp. Men det får vara tufft, för det är bara så kul att jobba.

Jag har så småningom kunnat acceptera faktum att jag intre kan ställe upp med mer tid trots att vi är inne i det viktigaste projektet hittills. Jag gör vad jag kan, vad jag orkar, mer blir det inte. Jag lär mig fortfarande att säga nej, att känna av gränserna. Det där har inte funkat förut och det är fortfarande tufft. Varje gång jag går hem och jobbet ligger kvar känner jag mig som en svikare.

Men det är en del av priset.

Nytt år har inletts med ännu en förändring. Jag har slutat med p-piller. Har kommit till slutsatsen att det inte funkar så bra med p-piller och diarré. Rådfrågade min barnmorska tidigare i veckan och börjar med p-plåster i stället. Det är väl värt att testa.

Så, nytt år, nya tag!