Countdown: 5 dagar. Himlen finns

Från och med idag är jag på semester! Och det behövs. Jag känner på mig att jag arbetat alltför mycket den sista tiden. Behöver det verkligen - att kunna varva ner.Och redan idag, under de första lediga timmarna, kan jag faktiskt uppleva att himlen finns. Här, nära mig. Just nu betyder min himmel att kunna ta sig hem, lägga sig i den bästa av världens sängar (min egen) med en bok (fortfarande en om vampyrer, ser man på!) och spotify i datorn.
Då vet jag att jag är i himlen.
Blir jag lite osäker på det, så räcker en kort titt ut genom fönstret - ja, inga snöflingor, alltså det måste vara himlen!

Plogbilen kom inte igår, inte heller imorse. Jag lämnade mitt hus en timme tidigare och trevade mig fram genom snödrevorna som stundom räckte mig till höfterna. I skogen låg allt alldeles stilla vilket fick mig att känna något slags surrealistisk overklighet. De enda spåren, förutom mina egna, tillhörde rådjur och älgar.

Äntligen framme på skidspåret - vilken lyx!

 Framme vid bilen var det inte alls lättare. Snön räckte redan från början till knän, så när jag började rensa bilen kunde jag snart knappast se bilens nedre delar. Fram med skyffeln igen, gräva, skotta. Äntligen var både jag och bilen någorlunda snöfria och färdiga att rulla fram mot stan.

Nu, alltså: varma sängen, kul bok och perfekt musik. En lång och mysig natt att se fram emot.

Hur kan man då tvivla på att himlen finns?