Till dig som gått bort

En tidig fredagsmorgon i april.

Jag är sjutton år.

Jag går ner till källaren, och där, uppe på ett gammalt skåp, i en kartong någon tänkt ta till återvinningen och sedan glömde, där ligger ett litet bylte, vitt, och svart, och rosa. När jag sträcker fram min hand hörs det ett varnande ljud. Du sträcker dina rosa tassar, beredd att försvara dig, omedveten om din egen litenhet.

Jag lämnar dig där.

Det är början på vår vänskap som skall vara i femton år.

Så många dagar tillsammans, så många minnen.

Bland dem finns stunder då jag älskade dig helt galet,

eller var stolt över hur stolt och fin du var.

Men lika så stunder då jag hatade dig och önskade bara att du drog åt helvete

Då kunde jag vråla åt dig att hålla tyst

Innerligt visste jag alltid att det var du som vinner alla våra stora och små fejder.

Du hade allt som krävs för att bli en vinnare:

mental styrka, skarpt förstånd och uthållighet

Just tålamod var det som jag oftast saknade.

Och det saknade du förvisso lika mycket

In - ut - in - ut - in - ut

Nu nu nu nu nu

Genast

Ge mig mat ge mig mer mat

Älska mig lek med mig se på mig

Men bara när jag vill

Sådan var du

Men jag älskade dig ändå

Till slut

Jag övergav dig inte

Var med dig från din första morgon, där i källaren

Tills din blick slocknat under mina tårar

och din alltid så spänstiga kropp vilade i min famn

Och se, dina tassar, fortfarande lika rosa

som den dagen för femton år sen

Jag älskar dig fortfarande, så förtvivlat starkt.

Tack för alla dessa år.

Såhär minns jag dig.

Jag har lånat bilden "Frasse" från Kickie Högström.

Besök gärna den här websidan, finns fler underbara bilder (inte bara kattporträtt)

http://www.kickiehogstrom.nu