Min bästa vän och jag har känt varandra i närmare sexton år nu. Numera är min bästa vän inte alls den person jag umgås med regelbundet. Snarare umgås vi nästan aldrig. Anledningen till detta är att vi bor hundratals mil från varandra.
Men åndå. När jag tänker på min bästa vän, då tänker jag på denna person. Alltid. Utan tvekan. På en gång.
Det handlar väl om tro, tillit, trygghet, absolut utlåtelse. Det är det vänskap handlar om för mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar